Körning med småpållarna
För Zantas del blev det en tur i skogen idag. Ibörjan var hon väldigt motvillig och ville inte alls fram och jag känner mig så dum som verkligen inte kan begripa varför. Hon brukar inte hålla på så, men hon haltar inte och verkar inte alls ha ont. Kanske är hon bara urless på körningen? Hon blev mer framåt när vi svängde in på en sidoväg, och ännu piggare när vi väl kom in i skogen. Hon bjöd på frivilliga galopper och verkade faktiskt tycka det var lite kul att komma ut trots allt.
Körde Lucifer därefter, tänkte ta en kortare väg eftersom det var ett tag vi körde sist, men han ville absolut ta den längre vägen så jag hindrade honom inte. Han var lika glad och positiv som vanligt, riktigt härlig att köra! Han lyssnade superfint på röstkommandon och var väldigt känslig. Duktiga killen!